Det senaste halvåret. Året. Två åren. Jag vet inte. Har jag känt mig tom. Jag önskar mig allt men har ingen önskelista. Jag har en smygande känsla av att något kryper in på mig. Tar. Mig. Över. Det är svårt att beskriva. På många sätt påminner jag om mig själv. Jag ser ut som jag. Luktar som jag, och pratar som jag. Men jag är full av ingenting. Eller allt. Jag växlar mellan hat, äckel och gränslös, underbar tomhet. Jag har inga problem med det. Men någonting håller på att ske. Jag Undrar Vad. Jag vet inte om det är en process jag är inne i, eller om jag undermedvetet förbereder mig för någonting stort.
Jag vill veta nu vad det är. Men tålamod är förmågan hos högre stående djur att lugnt kunna vänta på något som tar tid. Så jag får väl göra det. Och fördriva tiden under tiden. Tiden är ju till för det.
/NN
